Saras Dagbok

Kollat på P.S I love you, inte sett den sen dagarna efter..Jag har gråtit både 2 och 3 floder, kan inte sluta. Även när filmen inte är sorglig gråter jag, hulkar och får andningsbesvär. Gråter tills de gör riktigt ont. Det är som att de jag hållt inom mig efter de senaste fått komma ut. Känner mig inte ett dugg lugnare eller lättare men ändå på ngt sätt mer rofylld.

Jag vet inte varför de blir så här men ibland gråter jag tills tårarna tar slut, huvudet är fyllt av tankar och ångest. Vad har jag satt mig i nu? Varför har jag satt mig här?

Suttit i min lägenhet i snart 3h i mörkret och bara tittat på filmen och lyssnat på Melissa horn.

Jag vill inte tänka framåt men är livrädd att fastna här.

Jag kan ju såklart inte hålla mig ifrån såna här dokumänterer även om de visas mitt i natten. Den här handlade iaf om människor i USA som tagit sig an och ägnat sina liv åt livsfarliga djur som lejon och tigrar. Jag tycker ju att de är så sjukt häftigt och har själv en dröm om att ha en tiger.

Dock handlade den här just om hur livsfarligt de är, en kvinna som ägnat alla sina pengar och sitt liv åt sina 3tigrar blev tillslut fattig och tigrarna undernärda. När hon ska fylla på hö till sin största tiger hane glömmer hon att stänga grinden mellan inneburen och yttreburen och tigern äter upp henne i ren instinkt. Jätte tragiskt och jag har gråtit en skvätt men tigern hade inte fått mat på jätte länge och vägde nästan 100kg för lite så vad förväntar man sig?

Enannan tiger rymde från sin ägare och polisen hetsar den i helikopter och skjuter den till slut framför ögonen till tigerns ägare. Ägaren var helt förstörd och en hel stad sörjde Bob.

Som sagt, jag kan inte låta bli! Jag älskar tigrar och lejon!

http://www.youtube.com/watch?v=t60CfLW7xQg

Från mitt hjärta <3

Från bästis <3

Tack så jätte mkt mina älskade!

Sara Marika Ericson!

prec som de flesta andra va jag helt sänkt årets första dag..

Vi var i brandbergen och jag glömde bort kameran i kavajfikan men whatever...

Jag va rätt otaggad och hade bara lust att gå på fest i rosa mjukisbyxor, Hanna höll inte med.



Vi va iaf på fest hos Matte och Alex i Brandbergen, de va trevligt tills jag och hanna fick för oss att rymma och hamna på valla och ramla runt i snön. Fyllan och villan lova jag Freddan att komma till Sälen och skulle möta upp C men han va lika onykter så vi vandra runt 4 pers på valla utan att hitta varandra. Haha

I stan faktiskt och det var i måndags för att vara mer exakt :)



Och i tisdags satte Hanna i nytt löshår på mig :)





Min man va ju självklart här också, rätt uttråkad dock men vad gör de ?:)

Har varit sjuk så sov till 13.00 sen låg jag och Mathias kvar i sängen till klockan var 14. Då gick jag upp och duschade och gjorde mig iordning. Vid 18.00 hämtade min styvfar mig på vändplanen och vi åkte hem till mamma.

Där åt vi middag,gjorde knäck och pratade massor. Skrattat med min lillasyster och hennes man. Jävligt skönt eftersom vi varit osams ett tag nu. Aaa sen ville dom bli av med mig så jag fick skjuts hem och har bara pratat i telefon med Mathias sen dess.

Inte så mkt till dag men va fan de är söndag! :)

Kärlek är nästan omöjligt att beskriva. Känslan och upplevelsen är olika för olika personer och kan variera från gång till gång.

Enligt Svenska Akademiens ordbok betyder kärlek: "En stark känsla. Böjelse för någon med en önskan om föremålets lycka och välgång. Glädje och tillfredsställelse över att befinna sig i denna persons närhet och att göra honom eller henne till lags. Innerlig tillgivenhet".

Det är väl ungefär vad jag tycker kärlek är också. Kärlek för mig är även mina föräldrar, mina 5 syskon (extra syskon och halv syskon inräknade), mina vänner,min släkt och Mathias. Även mina katter är kärlek för mig,men en annan sorts kärlek.

Gud,de här var alldeles för invecklat ämne för mig men jag försökte iaf :) 

Som ni kanske märkt har jag tagit en liten paus. Har nog pausat från de mesta utom jobbet sen i fredags. Ingen krogen i helgen, ingen dricka alls. Ingen träning och inget onsdagsmys ikv. Jag har paus helt jävla enkelt. Men efter den här helgen kommer de nog återgå till de normala, förhoppningsvis. 
 
Imorgon ska jag åka och göra ngt av de jobbigaste jag gjort, en av de saker jag alltid sagt att jag aldrig skulle göra. Känner mig smått handikappad utan min Johanna som idag 13.30 satte sig på ett plan till värmen i Thailand, Hade så jävla gärna haft hennes stöd och förståelse i telefon just nu. Hon vet ju trotts allt vad jag går igenom.

Nej mina vänner, nu ska jag skicka ett sms till min Johanna sen ska jag nog stoppa i mig ngt att äta. Kroppen skriker på mat, undra va den är sugen på idag då...Varma mackor? Låter jävligt festligt just nu. Unna mig idag igen? JA, nästa vecka blir de hårdträning.

Idag fick jag äntligen sova ut, ända till 10.30. Fan så skönt de var. Sen började jag dagen med att städa ordentligt här hemma.

Efter de en god frukost och ett skönt bad. Fan va värd jag var det efter den här veckan!

Men trodde ni jag var ledig idag? HAH glöm de, jag började 15.00 och slutade 20.30.

Frukost- En smörgås och ett glas mjölk.

Middag- Kycklingklubba med gultris och sallad.

Kvällsfika- Ett glas oboy och en kanelbulle.

Vilket himla intressant inlägg de här va då,ärch då. Morgondagens kanske blir roligare :)

Jag har två familjer, en i haninge och en på Ekerö. Min mamma är distriktsköterska på Trollbäckens vårdcentral och min pappa är egen företagare. Jag har alltid varit mammas lilla flicka, från dag 1. Har alltid tyrt mig till mamma och bodde även med henne när dom skillde sig.

Jag och min pappa har haft sporadisk kontakt men alltid haft de via telefon, ibland kan de gå månader imellan vi ses men vi pratar iaf i telefon minst 3ggr/vecka. Vi har haft våra intriger men jag vet att han alltid ställer upp när jag behöver hjälp även om jag så är på andra sidan jorden.

Min pappa har hela mitt liv jobbat jätte jätte mkt och gör fortf det, jag tycker väl att de är lite väl mkt ibland men hans val. Jag älskar min pappa och det kommer jag alltid göra.

Min mamma och jag har alltid varit nära varandra men samtidigt har vi bråkat så sjukligt mkt. Vi har båda ett hett temperament och klarar inte riktigt av att bo med varandra. Nu när jag bor ensam har vi världens bästa kontakt och pratar i telefon varje dag och ses i jobbet flera dagar i veckan.Min mamma kommer alltid vara min allra bästa vän. 

Jag älskar mina föräldrar mest i världen och jag vet att dom är stolta över att jag utveklats till den jag är idag.

Eftersom jag inte kommer ha tid imorgon skriver jag nu :)

Börjar allra från början. Mina två tjejkompisar skulle träffa 2killar från internet och jag och mina andra vänner råka stöta på dom i haninge centrum. En av dom 2 killarna var Jerry.

Då hade han ett flickvän sen 2år tillbaka men de va knakigt i deras förhållande så de tog slut bara ngn månad efter men anyway. Jag tyckte han va rätt töntig och va inte ett dugg intresserad då. Efter ett tag hade han helt random fått min msn så vi börjar prata lite där, cama och lite sånt. Sen fick han mitt nr av Martina så han börja smsa mig och jag blev skit sur först.

Sen började vi umgås men gjorde inge mer än typ höll handen. Efter massa bråk, skit med hans ex och andra tjejer som kom emellan så blev de iaf vi efter ca 1,5års velande.
17de April 2005 blev vi ett par.

Det började knagligt och vi tog många pauser. Men jag var ju sådär dödskär och hade inte ögonen för ngnannan än honom. Vi flytta ihop första gången 06 i hans brors lägenhet men efter en incident flytta jag hem igen.

Men att bo ifrån varandra var för tufft så Jerry flytta hem till min mamma, vi bodde i mitt flickrum och trängdes med alla grejer. Tillslut sket sig även de och jerry flytta hem till sin mamma.

Vi bråkade galet mkt, mitt temprament höll inte men 07 köpte Jerry ändå två ringar och fråga om jag ville förlova mig, sagt och gjort. Vi förlova oss i mitten på 2007.

Min gymnasie tid är kantad av många dåliga dagar pga våra bråk och vi har många gånger skrikit saker vi ångrat i telefon men vi hade även många jävligt bra stunder.

Vi hade en pittbull tillsammans som vi tagit i andra hand, Lilla söta Lolla men ju mer taggar vi fick i vårat förhållande ju mer bråk blev de om vem som skulle ha henne så Jerrys kompis tog henne.

Vi tog även Grumpy tillsammans, Grumpy blev helt kär i Jerry och tydde sig till honom hela tiden.

Jerry har stötta mig genom mina stora val, mina jobbiga tider och tagit mig upp från ett svart hål. När jag mådde som sämst kunde han stå och kramas med mig och torka mina tårar i flera timmar.
Jag kommer alltid vara honom tacksam för hur mkt han har ställt upp och gjort för sin idiot till flickvän.

Sommaren 09 va ett ända kaos, jag flytta och jerry gjorde bort sig. Det tog slut och så förblev de.Detta va jobbigt och en stor omställning för oss båda men vi lärde oss tillslut.

Jag älskade Jerry ända till sista dagen och långt efter, jag kommer nog alltid på ngt sätt göra de även om samma känslor inte finns längre och vi aldrig mer kommer bli ett par.

Det låter nog jävligt fel i vissa öron men första kärleken glömmer man aldrig.

Jag heter Sara och är 20år gammal. Jag bor i haninge/Handen tillsammans med mina två katter Henna och Grumpy.

Jag är född och uppväxt i skogen i dalarna ända tills jag fyllde 4år och mina föräldrar skillde sig och jag flytta med mamma till skarpnäck. Efter ett par år träffa hon en ny och vi flytta till ett radhus i haninge. Jag började på förskolan och dom jag gick med där gick jag vidare med ända till 9an. Jag hade svårt att anpassa mig efter andra och ville ofta styra och ställa. Hade svårt med kompisar och blev ofta utanför pga mitt humör.

Jag hamna efter i skolan redan i 4an när jag började komma för sent och prata sönder lektionerna istället för att plugga. När vi kom till högstadiet hamna jag rätt snabbt bland dom som syntes och hördes mest i skolan och i slutet på 7an blev jag och min dåvarande bästa kompis misshandlade på skolgården. Då började de gå utför på riktigt, jag ville inte gå till skolan alls. Satt bara hemma framför datorn. Ungefär hela 8an var jag hemma.

Jag kom tillbaka och tog tag i mina betyg sista läsåret i 9an och gick ut högstadiet utan några IG. Bestämde mig för att skita i haninge och alla människor här och sökte mig då till Doctusgymnasium i Gustavsberg.

Kom dit helt ensam men fick vänner efter första torpisresan. Gymnasiet minns jag med både kärlek och hat.

Idag bor jag ensam, jobbar som undersköterska och boendestödjare och lever livet. Jag har mognat sjukt mkt och trivs med min tillvaro.