Saras Dagbok

Funderat mkt senaste tiden, kan de vara för att du helt plötsligt tagit sådant avstånd från mig ? För att jag duger ibland och sen läggs på hyllan tills de passar dig? NEJ nu får de fan vara nog, de är inte värt den här smärtan. Jag bröt ihop totalt i söndags när jag kom hem, de är inte värt de. Spelar ingen jävla roll hur många killar jag träffar eller håller på med för du finns alltid kvar där i mitt jävla huvud, ingenting spelar ngn roll och de du gjorde mot mig i söndags är oförlåtligt. Hur kan du? Jag förstår inte hur du med nöje kan ge mig den här smärtan och sen kasta i ansiktet på mig att de är jobbigt att jag träffar andra? VA FAN GÖR INTE DU DÅ?!?!

De känndes som att få hjärtat utdraget och stampat på, som att gå igenom den där proceduren IGEN. Det har gått 6månader och jag älskar dig fortf. Jag saknar dig inte dagligen, jag saknar dig nattligen. Jag sover skit dåligt utan ditt godnattsamtal, jag sover piss utan dig brevid. Jag har försökt ersätta dig men inge kan få mig att känna som du kan, Jävla snopp! Varför va JAG tvungen att falla för just DIG för 6år sedan?

Jääävla helvetes skit också ?